När jag frågade mina studenter på folkhögskolan vad livets mening är svarade de flesta: Att leva i nuet. Att varken gräma sig över det förflutna, eller oroa sig inför framtiden var inte bara ett recept på lycka utan också själva meningen med livet, enligt dem. Vad säger Bibeln om ett sådant motto?
När jag var liten hade Konsumbutiken hemma i byn valspråket: Ät, drick och var glad, något som ju låter som ett sätt att leva i nuet, att njuta av stunden. Det dröjde länge innan jag insåg att det var fråga om ett Bibelcitat. I Lukasevangeliets 12:e kapitel berättar Jesus en liknelse om en välbärgad man som samlar rikedomar på hög och sedan säger till sig själv: ”Ta det nu lugnt, ät, drick och var glad.” Vad Konsumskylten hade utlämnat var dock fortsättningen: ”Gud sade till honom: Din dåre, i natt skall din själ utkrävas av dig, och vem skall då få vad du har samlat ihop”. En god gissning är att ett fullständigt citat från Lukas skulle ha dämpat köpglädjen.
Om vi istället söker på samma ord i Gamla testamentet hittar vi helt andra tongångar i Predikarens 8:e kapitel. Där står det: ”Jag prisar glädjen, ty det finns inget bättre för människan under solen än att hon äter och dricker och är glad. Det är vad som följer henne i hennes möda de livsdagar Gud ger henne under solen.” De två ställena verkar säga emot varandra, eller hur?
Saken är den att Gud varnar oss för att leva i nuet, om det innebär att vi förtränger det faktum att vi är evighetsvarelser, om vi tror att livet bara handlar om 6-rättersmiddagar, goda viner och nya filmer på vår wide-screen. Men samtidigt uppmuntrar Gud oss att leva i nuet, om det innebär att vi, medvetna om att vår stund på jorden är begränsad och att himlen är vårt mål, njuter av de goda gåvor Han själv gett oss.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar