måndag 28 juni 2010

Att så och vattna


Mina barn fick varsin solros som de fick ansvar för att vattna. Vi talade om för dem att blommorna måste få vatten, annars torkar de och dör. Både sonen och dottern nickade allvarligt och lovade att de skulle vattna sin solros varje dag. Efter fem dagar av troget vattnande tröttnade barnen och balkongblommorna kroknade och blev bruna.

Alla växter behöver vatten för att leva.

Jesus liknar ofta tron vid ett frö eller en planta. Han själv sår ut det med sin undervisning. Vi kan läsa i Bibeln om hur människor börjar tro på honom efter att ha hört honom undervisa och sett hans under när han gör sjuka friska och uppväcker döda till livet.

Vad är poängen med att likna tron vid ett frö?

Det finns flera poänger med detta. En är att precis som fröet eller krukväxten behöver vattnas behöver tron på Jesus vattnas. Du kanske gick i kyrkans barntimme när du var liten och kanske fick du då läsa om Jesus och hur han dog på korset. Som barn kanske du trodde på de berättelser du fick höra. Kanske är det också så att du som vuxen lämnat den enkla barnatron på den kärleksfulle Fadern och Hans son som älskade dig så mycket att han var villig att dö för din skull.

Vart tog barnatron vägen?

Man kan tänka sig att man helt enkelt växt ifrån tron på den korsfäste frälsaren. Att det var en av många saker som hörde barndomen till, som jultomten och påskharen. Sanningen är förmodligen den att det gick för barnatron som för mina barns solrosor. Den fick, efter ett tag, inget vatten. Den torkade. Och dog.
Men precis som man kan plantera om en slokande krukväxt. Precis som man kan plantera ett nytt frö när den gamla växten dött, så kan ens tro få nytt liv. Jesus erbjudande om förlåtelse för allt dumt vi gjort, hans löfte om evigt liv i himmelen kan få trons planta att spira. Glöm i så fall inte bort att vattna den.

/PÖ

Du kan kontakta denna bloggare direkt via mejl här!

fredag 25 juni 2010

Vad är egentligen kristendom?



Vad tänker du när du hör någon säger "jag är kristen"? Ja, många tänker nog att det säkert är en snäll och godhjärtad person - men lite trångsynt. Han har gått på de där sagorna som prästerna pratar om, och även om de säkert menar väl och mår bra av att tro på Gud, så är de nog lite lurade.

I kontrast till detta har ordet "kristen" i USA en ganska annorlunda klang. Att vara "a good christian" (en god kristen) betyder ofta där att man helt enkelt är en god samhällsmedborgare. Av detta ser vi snabbt hur kulturellt betingat ett ords betydelse är. Vår första tanke när vi hör ordet "kristen" baseras på vår kultur, vår uppväxt och våra upplevelser och behöver inte alls ha så mycket att göra med ordets egentliga betydelse.

Men vad innebär det då att vara kristen? 


Ja, jag vill idag ge dig en liten utmaning. Kan du berätta för mig vad som är kristendomens kärna? Du har säkert varit i kyrkan många gånger, gått på skolavslutningar, kanske konfirmerat dig, gift dig eller varit på någons begravning. Du har säkert sett en Bibel många gånger, och säkerligen läst och hört flertalet Bibelverser. 

Det finns en grundtanke och ett genomgående budskap i hela Bibeln, som när man väl har förstått det ter sig väldigt självklart. 


Ändå är det få som vet vad det är.

"Att vara en god människa"? Nej, det en viktig del, men inte själva grundbudskapet. "Att behandla andra såsom man själv vill bli behandlad"? Nej. Återigen, viktigt, men inte kärnpunkten. "Att tro på Gud eller Jesus"? Det börjar brännas, men nej. Även andra religioner tror ju på Gud, och även på Jesus, så vad särskiljer kristendomen?

Okej, jag ska ge er en ledtråd. Leta rätt på en Bibel. Slå upp 1 Johannesbrevet, kapitel 4. Läs från vers 7 till vers 15, och betänk särskilt vers 10.

(Facit publiceras på begäran. Skriv en kommentar i bloggen.)


Har du ingen Bibel kan du kolla här. www.folkbibeln.net/



/AF

måndag 21 juni 2010

Somliga går med trasiga skor...


...skrev Cornelis Vreeswijk i en av sina mest kända visor. Han filosoferar också i sin text att ”Gud Fader som i himmelen bor, kanske vill ha det så”.

Det tror inte jag.

Faktum är väl egentligen att vi alla går i trasiga skor. Trasiga liv. Trasiga hjärtan. Det kan kännas som vi ständigt kämpar i motvind och det är lätt att känna att allt är hopplöst. Ingenting leder någon vart.

Det är också mycket möjligt att leva i en typ av förnekelse om sina skor. Man anser att de är hela - till och med finputsade! Men egentligen så är de utan skosnören och sulan har nötts ner till nästan ingenting. Vi kan titta på andras liv och beundra deras vackra skor i äkta läder. Senaste mode! Tänk om man hade sådana skor.

Men Gud Fader i himmelen ser alla med trasiga skor, och han vill inte ha det så. Det är just därför som Gud Fader i himmelen erbjuder helt nya, blänkande skor. Skorna är så klart i detta fall våra trasiga själar, och de nya skorna är Jesus som dog för oss på korset. Kort och gott innebär det att skohandlaren har öppet dygnet runt, och precis alla är välkomna att byta ut sina skor (oavsett hur trasiga de är) – helt gratis!

Välkommen till skohandlaren med stort J.


/ER

Du kan kontakta denna bloggare direkt via mejl här!

lördag 19 juni 2010

Det stora bröllopet


Är du inbjuden till bröllopet? Förmodligen är svaret nej. Många önskar att de just idag skulle kunna få vara med på Kronprinsessan Victorias bröllopsfest. Tänk att få vara så utvald! Tänk att få äta snittar bredvid statministern och utländska kungligheter. Men förmodligen har du, precis som jag, inte fått någon inbjudan.
 
Bara de kända och de av riktigt fin familj är välkomna att fira med de kungliga idag.

Men var inte ledsen. Det finns en ännu finare bröllopsfest som du är inbjuden till. Visst är det ståtligt att bli inbjuden av Sveriges Konung. Men det smäller ännu högre att bli inbjuden av Universums Konung.
I Bibeln beskriver Jesus sitt uppdrag som att bjuda in människor till den stora bröllopsfesten. Det är inte en fest för att fira att en man och en kvinna gift sig, utan en fest där man firar att de som tror på Jesus äntligen får träffa honom, och leva med honom för evigt. Festen firas inte på ett slott. Den firas i himmelen där Gud själv bor. Vanliga fester tar slut, man kanske blir trött och tar en taxi hem, man kanske t.o.m. har ont i huvudet dagen efter. Den fest Gud vill att du ska vara med honom och fira tar aldrig slut. På Hans fest blir ingen full och otrevlig, ingen håller pinsamma tal, ingen flirtar med någon annans fru eller flickvän, och ingen blir uttråkad. Den Stora Bröllopsfesten firas uran de brister och skavanker som t.o.m. ett kungligt bröllop får dras med.

Till detta bröllop är faktiskt du inbjuden.

Och förresten, du behöver ingen frack eller balklänning - Kom som du är!



/PÖ

Du kan kontakta denna bloggare direkt via mejl här!

onsdag 16 juni 2010

Vad är en bra pappa?



I Bibeln kallar sig Gud för vår far. Varför gör han det? Den viktigaste anledningen är väl att han gett upphov till oss. På samma sätt som vi alla har en biologisk pappa, även om vi inte känner honom, har vi alla en pappa i himlen utan vilken vi inte skulle finnas.


Vilka associationer får vi när vi hör ordet fader, far eller pappa? 


På Jesu tid var det förmodligen mestadels positiva tankar och känslor. En pappa var någon som beskyddade och försörjde familjen, någon man såg upp till.
Men hur är det för den som har blivit övergiven av sin pappa? Jag arbetade som volontär i USA med en fritidsliknande kvällsverksamhet och frågade barnen som var där hur många som bodde med sin pappa. Noll av sexton. Hur många känner sin pappa och har kontakt? Tre av sexton. För såna barn känns det inte självklart positivt att Gud är vår pappa.

Ändå är det just de bristfälliga relationer vi har till människor i vår närhet som visar att vi behöver Gud. Inte ens en förälder är 100%-igt pålitlig i sin kärlek. Mammor lämnar sina spädbarn i trappuppgångar. Pappor lämnar fru och barn och startar en ny familj, någon annanstans. 


Men Gud, vår himmelske Far, överger oss aldrig.    



/PÖ

Du kan kontakta denna bloggare direkt via mejl här!

måndag 14 juni 2010

Hur mycket kan Gud förlåta?

Den senaste filmen jag såg handlade om en yrkesmördare. Han var helt uppgiven och grät sig själv till sömns varje kväll. Vid ett tillfälle tyngdes han så av sorg och skuld att han försökte ta sitt liv. Han kände att det han hade gjort var så fel, och han frågade sig själv "Kan Gud någonsin förlåta det jag gjort?". Svaret blev nej. Han kunde inte se hur Gud skulle kunna förlåta att han mördat så många människor.

Ibland gör vi saker som är fel.



Vi sårar andra människor. Kanske träffar vi den man eller kvinna i vårt liv som vi tror är den rätta. Vi bedyrar vår kärlek, och lovar att vi alltid ska älska den personen. Men efter en tid märker vi att det inte fungerar. Vi känner oss tvungna att bryta förhållandet, trots att vi vet att det kommer ge djupa sår hjärtat hos båda. Och när vi på kvällen gråter oss själva till sömns, uppfyllda av sorg över hur mycket vi sårat den andre, ställer vi oss kanske frågan "hur kan Gud nånsin förlåta mig?".

Både för yrkesmördaren och det brustna hjärtat är svaret enkelt.

"Om era synder än är blodröda, skall de bli vita som snö" (Jes 1:18)

Gud förlåter ALLT. Allt, allt, allt, allt, allt. Det är ett tema som återkommer om och om igen i hela Bibeln. Guds kärlek är stooooooooor. Så enormt kollossalt gigantisk att det svartaste av alla hjärtan kan bli vitt som snö!





/AF

Du kan kontakta denna bloggare direkt här via mejl!

lördag 12 juni 2010

Leva i nuet



När jag frågade mina studenter på folkhögskolan vad livets mening är svarade de flesta: Att leva i nuet. Att varken gräma sig över det förflutna, eller oroa sig inför framtiden var inte bara ett recept på lycka utan också själva meningen med livet, enligt dem. Vad säger Bibeln om ett sådant motto?

När jag var liten hade Konsumbutiken hemma i byn valspråket: Ät, drick och var glad, något som ju låter som ett sätt att leva i nuet, att njuta av stunden. Det dröjde länge innan jag insåg att det var fråga om ett Bibelcitat. I Lukasevangeliets 12:e kapitel berättar Jesus en liknelse om en välbärgad man som samlar rikedomar på hög och sedan säger till sig själv: ”Ta det nu lugnt, ät, drick och var glad.” Vad Konsumskylten hade utlämnat var dock fortsättningen: ”Gud sade till honom: Din dåre, i natt skall din själ utkrävas av dig, och vem skall då få vad du har samlat ihop”En god gissning är att ett fullständigt citat från Lukas skulle ha dämpat köpglädjen.

Om vi istället söker på samma ord i Gamla testamentet hittar vi helt andra tongångar i Predikarens 8:e kapitel. Där står det: ”Jag prisar glädjen, ty det finns inget bättre för människan under solen än att hon äter och dricker och är glad. Det är vad som följer henne i hennes möda de livsdagar Gud ger henne under solen.” De två ställena verkar säga emot varandra, eller hur?
Saken är den att Gud varnar oss för att leva i nuet, om det innebär att vi förtränger det faktum att vi är evighetsvarelser, om vi tror att livet bara handlar om 6-rättersmiddagar, goda viner och nya filmer på vår wide-screen. Men samtidigt uppmuntrar Gud oss att leva i nuet, om det innebär att vi, medvetna om att vår stund på jorden är begränsad och att himlen är vårt mål, njuter av de goda gåvor Han själv gett oss.



/PÖ

Du kan kontakta denna bloggare direkt via mejl här

onsdag 9 juni 2010

Jakten efter lycka


Det finns en film som heter ”Jakten efter lycka” där skådespelaren Will Smith medverkar som en kämpande ensamstående far i USA. I grund och botten så handlar filmen om den strävan som vi människor har efter ”lycka”. Det står till och med i Förenta Staternas konstitution att alla ska ha rätt till en strävan efter lycka. Men vad är då lycka egentligen?

Jag kan tycka att lycka är överskattat.

Lycka verkar alltid vara förknippat med någon komponent, som en situation (kanske en kall öl och en het bastu, eller att hålla sitt nyfödda barn i famnen för första gången), en framgång eller ett visst sinnestillstånd. Denna strävan efter lycka kan sätta begreppet frid i skymundan.

Det är stor skillnad mellan lycka och frid.

Det är svårt att känna lycka när man med bruten rygg kravlat sig ur en totalkvaddad bil och sirener omsluter ens alla sinnen. Det är svårt att känna lycka när en närstående dör plötsligt och orättvis och kanske alldeles för ung. Det är svårt att känna lycka när man precis förlorat sitt jobb och ens äkta maka/make vill skiljas. I alla dessa situationer är det ändå möjligt att känna frid.

Frid att Gud har kontrollen.
Frid att Gud älskar en.
Frid att Gud låter allt samverka till det bästa.
Frid att Gud tagit itu med vår synd som stått som en mur mellan oss och Honom.
Frid att Gud förlåter.


/ER
Du kan kontakta denna bloggare direkt via mejl här!

måndag 7 juni 2010

Trädgårdsmästaren

Ni har säkert hört orden "jag är vinstocken, ni är grenarna". Det var Jesus som sade  detta. När jag hörde dessa ord idag kom jag att tänka på hur absurd denna bild egentligen är. Absurd men ändå så rätt.

Tänk vad mycket människor det finns i världen som ligger som torkade grenar under trädet! De tycker kanske livet känns lite visset och tomt, men de vet inte att det inte behöver vara så. 

Om grenen sitter fast på trädet får den liv och styrka!

Jag föreställer mig stora högar av torra grenar som ligger under trädet. Och de säger till varandra att "jag är i alla fall inte lika vissen som den där grenen!". De tar salvor och huskurer för att bli lite mindre vissna, och tycker kanske att de lyckats ganska bra jämfört andra grenar. 

Tänk om de visste hur det var att sitta på trädet!

Jag antar att vi är överens om att det bästa för en gren är att sitta på trädet? Dåså. Hur ska nu en vissen gren hoppa upp och sätta sig på trädet igen? Inte så lätt. Inte ens moster Agda som har så gröna fingrar kan nog ympa in en död gren.



Så tur att Gud är en vidunderligt skicklig trädgårdsmästare.


Hur genomrutten en gren än är kan Gud ympa in den i stammen. Och stammen är ju Jesus själv. Om vi ber Gud förlåta oss att vi var så självgoda (vi trodde att vi kunde klara oss utan trädet), då kan vi vara säkra på att Gud också förlåter oss, och vi får bli en del av livets träd igen.



/AF

Du kan kontakta denna bloggare direkt via mejl här!

lördag 5 juni 2010

Att bli sökt på olika sätt...

För ett par veckor sedan upplevde vi i Vasa, på den österbottniska kusten, några extremt varma dagar. Grönskan kom med explosionsfart. Humlorna och bina frossade i den blommande lönnen utanför balkongen. Kan vår jord vara härligare? Samtidigt hörde vi från andra håll i världen om vulkanutbrott och en oljekatastrof med förödande konsekvenser. När vi njöt av härligt solsken drabbades andra av översvämningar.

När allt går väl så kan vi ha lätt att glömma vår egen roll i tillvaron. Att betrakta naturens underbara mekanismer med bin och humlor som en följd av en slumpmässig utveckling är lika galet som att berömma oss själva av att vi skonas från olyckor och katastrofer. 
Var finns Gud i det hela?

Jesus berättar i Lukas 16 om två motsatta livsöden. Den rike mannen fick ut sitt goda medan han levde. Lasarus levde i misär. Efter döden skildes deras vägar definitivt.

Gud söker oss på olika sätt. Dels öser han sin godhet över oss, dels låter han oss uppleva nöd. Hur han än gör det är det lika viktigt att vända oss till honom och hans ord.

”De har Mose och profeterna. Dem skall de lyssna till.”




/OÖ
Du kan kontakta denna bloggare direkt via mejl här!

torsdag 3 juni 2010

Kärlek som förundrar!


När jag ser din himmel, dina fingrars verk,
månen och stjärnorna som du har skapat,
vad är då en människa eftersom du tänker på henne,
en människoson eftersom du tar dig an honom? 
(Psaltaren kap. 8)

Vem förundras inte när man står och tittar upp på himlen en stjärnklar kväll: hur stort universum faktiskt är! Och hur små vi människor är! Nästan som obetydliga myggor bara, sårbara varelser - plötsligt kan vårt liv vändas upp och ner av sjukdom eller olycka. Till slut väntar döden. Inte en särskilt upplyftande tanke.

Men nu berättar Bibeln varför vi inte behöver vara oroliga. Han som designat båda stjärnhimlen och människan är oss nära! Och trots vår likgiltighet och uppror mot honom, tänker Gud på varenda människa med kärlek! Han tar sig an oss. Eftersom han inte vill att en enda själ skall gå förlorad och leva i evig skilsmässa från honom, kommer han själv till oss – i Människosonen Jesus Kristus. Genom sitt liv, sin död på korset och uppståndelse befriar Kristus oss från förgänglighet, död och meningslöshet. Den som vänder sig till honom ”skall inte vandra i mörkret, utan ha livets ljus”. 


Source: Hubblesite.org



”Den som tror på mig skall leva om han än dör.” 
(Johannes 8:12,11:25).


/TJW

Du kan kontakta denna bloggare direkt via mejl här!